Åtdragningsmoment tabell & momentkalkylator

HITTA RÄTT VERKTYG IDAG

KONTAKTA OSS

Har du funderingar om våra produkter eller tjänster?

Aktuellt

Läs de senaste nyheterna om Powertools

Hur mycket moment skall man då dra åt med?

I industriella sammanhang är korrekt åtdragningsmoment avgörande för att skruvförband ska hålla över tid. En åtdragningsmoment tabell är ett verktyg som visar rekommenderade momentvärden för olika bultdimensioner och kvalitetsklasser. Powertools erbjuder en digital momentkalkylator som baseras på sådana tabeller för att snabbt beräkna rätt moment. Nedan förklaras hur momentkalkylatorn fungerar, hur den används och vilka tekniska parametrar – som bultkvalitet, friktion, gängdiameter och belastningsförhållande – som påverkar åtdragningsmomentet.

Momentkalkylator

Här kan du se åtdragningsmoment tabellen i sin helhet

Funktion och användning av en åtdragningsmoment tabell/momentkalkylator

Powertools har utvecklat en smidig momentkalkylator online som hjälper användaren att slå upp rätt moment utan att manuellt bläddra i tabeller. Verktyget fungerar så att man först väljer bultens hållfasthetsklass (t.ex. 8.8, 10.9 eller 12.9). Därefter väljer man inmatningssätt – antingen anger man gängdimension (M-nummer) eller så kan man ange nyckelvidd (den platta dimensionen över skruvhuvudet, i mm). Efter att ha angett aktuell dimension klickar man på Beräkna, varpå kalkylatorn presenterar rekommenderat åtdragningsmoment för den valda bulten. Kalkylatorn baseras på den fullständiga åtdragningsmoment tabell som tagits fram för standardförband med definierad friktion och klämlängd.

Den sparar tid och minskar risken för felaktiga gissningar – istället för att beräkna eller leta upp värdet manuellt får man ett snabbt svar med korrekt momentvärde. Om arbetsförhållandena avviker (t.ex. specialbeläggningar, extrema temperaturer eller annat) kan justeringar behöva göras, men för de allra flesta industriella applikationer ger Powertools momentkalkylator en pålitlig indikation av rätt åtdragningsmoment. Verktyget är särskilt användbart för tekniker och ingenjörer som dagligen arbetar med skruvförband och behöver säkerställa jämn förspänning i varje bult.

Exempel på verktyg för momentdragning

För att uppnå det rekommenderade momentet i praktiken krävs lämpliga momentverktyg. Powertools tillhandahåller flera typer av momentdragande verktyg anpassade för industriellt bruk, bland annat:

Hydrauliska momentdragare

(t.ex. TU, JTI och TX) – kraftfulla verktyg för mycket höga momentbehov, vanliga inom tung industri och försänkt montage. Dessa drivs av hydraulik och kan exakt spänna stora fästelement.

Till produkterna

Pneumatiska momentverktyg

(tryckluftsdrivna, t.ex. RP, FL/FLT och FIAMs serier) – luftdrivna momentdragare som ger snabb och repeterbar åtdragning, ofta använda på produktionslinor och inom fordonsunderhåll. De kombinerar högt vridmoment med god kontroll och kräver ett stabilt tryckluftssystem.

Till produkterna

Batteri-/eldrivna momentdragare

(t.ex. batteridrivna EMAX, VT och EMEX) – portabla och användarvänliga momentverktyg som drivs av el eller batteri. Dessa är idealiska för servicejobb och monteringar där man behöver röra sig fritt utan slangar, samtidigt som man uppnår noggrant kontrollerade moment.

Till produkterna

Samtliga ovanstående verktyg är utformade för att uppfylla industrins krav på precision och hållbarhet vid momentdragning. Genom att välja rätt verktyg för applikationen – och genom att använda pålitliga åtdragningsmomenttabeller eller kalkylatorer som stöd – kan man säkerställa att varje skruvförband dras åt med korrekt moment. Detta leder till säkrare förband, mindre risk för oväntade driftsstopp och en längre livslängd för både bultar och den omgivande konstruktionen.

Vill ni veta mer om vårt sortiment, tveka inte att kontakta oss!

Kostnadsfri katalog

FAQ – Vanliga frågor och svar

Vad är en åtdragningsmoment tabell?

En åtdragningsmoment tabell är en sammanställning av rekommenderade åtdragningsmoment (Nm) för olika skruvförband. Tabellen utgår vanligtvis från standardiserade bultdimensioner (t.ex. M-beteckningar) och hållfasthetsklasser. Syftet är att ange det moment som krävs för att uppnå korrekt förspänning (klämkraft) i bulten utan att överskrida dess elastiska gräns. Värdena i tabellen baseras på antaganden om friktionsförhållanden och bultens materialstyrka. Genom att följa tabellens riktlinjer kan man undvika både underdragna förband (som riskerar att lossna) och överdragna bultar (som kan skadas eller gå av).

Vad är bultkvalitet och standarder? (hållfasthetsklass)

Bultens hållfasthetsklass – ibland kallad bultkvalitet – har stor inverkan på vilket moment den ska dras med. Hållfasthetsklassen anges med två siffror (t.ex. 8.8, 10.9, 12.9) enligt internationell standard (ISO 898-1) och anger materialets styrka. Till exempel motsvarar klass 8.8 en nominell draghållfasthet på 800 MPa och en sträckgräns på 640 MPa, medan klass 10.9 motsvarar 1000 MPa respektive 900 MPa. En högre hållfasthetsklass klarar alltså större förspänningskraft innan materialet plastiskt deformeras.
Åtdragningsmoment tabeller tar hänsyn till detta genom att rekommendera högre moment för bultar i högre klasser – en M12-bult i 10.9 dras med högre moment än en M12 i 8.8 – för att utnyttja bultens styrka och uppnå tillräcklig klämkraft. Samtidigt säkerställs att det rekommenderade momentet inte överstiger bultens kapacitet enligt gällande ISO/EN-standarder för skruvar.

Har friktionskoefficienten någon inverkan på momentet?

Friktionskoefficienten mellan skruv och mutter (gängfriktion) samt under skruvhuvudet påverkar starkt det moment som krävs. En stor del av det applicerade momentet går åt till att övervinna friktionen istället för att skapa spännkraft i bulten. Faktum är att ungefär 90% av åtdragningsmomentet förbrukas av friktion, och endast ca 10% bidrar till att sträcka bulten och bygga upp förspänningskraft. Hög friktion (t.ex. rostiga eller osmorda gängor) innebär att man behöver ett avsevärt högre moment för att nå samma förspänning jämfört med ett lågfriktionsfall (t.ex. inoljad eller smord bult). Typiska friktionskoefficienter kan variera från ~0,10–0,14 för obehandlade lätt oljade stålskruvar upp till ~0,2 eller mer för grovt galvaniserade ytor. Det är viktigt att notera att friktionen kan variera oförutsägbart beroende på ytråhet, beläggningar och smörjning – små ändringar kan ge stora utslag i förspänningen.

Därför baseras momenttabeller på antagna standardförhållanden (ofta en viss µ, t.ex. 0,12) och förutsätter att förbandet är rent och lätt oljat om inget annat anges. I praktiken bör man säkerställa rätt smörjning och rena gängor för att tabellens värden ska ge avsedd klämkraft.

Vad är gängdiameter och klämlängd?

Gängdiametern (bultens nominella diameter, t.ex. M16 ≈ 16 mm) är en annan central faktor. Generellt kräver en grövre (större) bultdimension ett högre åtdragningsmoment för att uppnå motsvarande förspänningskraft. Detta beror dels på att en grövre bult har större tvärsnittsarea (och därmed kräver större kraft för att spännas till en viss spänning), dels på att friktionsarmarna i gängan och under huvudet ökar med diametern. Åtdragningsmoment tabeller listar därför moment för varje gängstorlek separat – ju större bult, desto högre moment behövs. Till exempel kommer en M20-bult behöva betydligt fler Newtonmeter än en M8-bult för samma procentuella förspänning.

Även klämlängden (den sammanlagda tjockleken på de delar som bulten håller samman) kan påverka förbandet. En längre bult (större klämlängd) beter sig mer som en fjäder och kan hålla förspänningen bättre vid dynamisk belastning, medan en väldigt kort bult kan tappa förspänning lättare om underlaget sätter sig. Tabellen och momentkalkylatorn förutsätter normalt att bulten har en lämplig klämlängd, d.v.s. att förbandet inte är extremt tunt eller tjockt i förhållande till bultens diameter. I kritiska applikationer bör man säkerställa att klämlängden är tillräcklig för att upprätthålla en stabil förspänning i förbandet.

Vad är belastningsförhållande och förspänning?

Med belastningsförhållande avses hur lasten fördelas i skruvförbandet – framför allt förhållandet mellan bultens interna förspänningskraft och de yttre laster förbandet utsätts för. För att ett skruvförband ska vara säkert bör förspänningskraften normalt vara betydligt högre än eventuella externa drag-/skjuvkrafter under drift. Då bulten dras åt skapas en förspänning som “klämmer” ihop delarna; yttre belastningar måste först övervinna denna klämkraft innan bulten börjar avlastas eller förlängas ytterligare.

Ett högt förspänningsvärde (genom korrekt åtdragningsmoment) innebär att belastningsförhållandet är gynnsamt – majoriteten av externa krafter tas upp av förspänningen i förbandet, och bulten riskerar inte att röra sig eller lossna vid normala belastningar. Omvänt kan ett otillräckligt åtdragningsmoment ge låg förspänning, varvid en stor del av driftbelastningen direkt påverkar bulten (som då kan utmattas eller släppa). Därför dimensioneras moment efter att ge en förspänning som utgör en hög andel av bultens kapacitet, ofta ~70% av sträckgränsen, för att upprätthålla ett säkert belastningsförhållande. Genom att använda standardtabeller eller kalkylatorer säkerställer man att rätt förspänning uppnås i förhållande till bultens hållfasthet och arbetets krav.